SGC Rapport 167 LCNG-studie - möjligheter med LNG i fordonsgasförsörjningen i Sverige.
Anna Pettersson, Michael Losciale, Stefan Liljemark  2006


I stort sett all fordonsgas i Sverige idag 2006 transporteras och tankas i form av komprimerad gas, CNG. Transport av CNG till tankställen som inte är placerade intill naturgasnätet eller en lokal produktion av biogas, sker i stålflaskor monterade på växelflak. Det är en väl fungerande men kostsam metod eftersom stora mängder stål transporteras i jämförelse med den gas som ryms i flaskorna.
Om fordonsgasen i stället transporterades i flytande form, LNG, skulle en större mängd fordonsgas kunna lastas och således kostnaden för transport minska. På samma sätt skulle tunga fordon, som behöver kunna tanka en stor mängd bränsle, att genom LNG kunna förses med ett alternativt fordonsbränsle. I följande studie, som har utförts på uppdrag av Svenskt Gastekniskt Center, har de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för fordonsgas i form av LNG kartlagts. Vidare har undersökts hur en rikstäckande infrastruktur för LNG skulle kunna se ut.
De olika tekniker som har kartlagts är:
• Produktion av LNG vid MR-stationer på naturgasnätet
• Kryogen uppgradering och kondensering av biogas till LNG
• Transport av LNG
• LCNG-tankstationer
Det finns idag tillgänglig teknik för att producera LNG genom att utnyttja tryckreduceringen vid naturgasnätets MR-stationer. Baserat på en prognos för naturgasflödet, uppskattas det år 2007 finnas potential att producera 2,4 TWh LNG per år i Malmö och Göteborg (2005 användes 0,4 TWh fordonsbränsle i Sverige). Produktionskostnaden beräknas bli omkring 0,1 – 0,2 kr/Nm3 LNG. LNG som på detta sätt produceras i Sverige och transporteras till kunden beräknas ha en lägre kostnad än det pris som importerad LNG från Norge har.
Biogas kan, med så kallad kryogen teknik, uppgraderas till fordonsgas i form av LNG. Produkterna vid kryogen uppgradering är förutom LNG också flytande koldioxid, vilken liksom biogas är en produkt vars efterfrågan ökar. Teknik för den här typen av uppgradering har utvecklats och finns nu kommersiellt tillgänglig. En kryogen uppgraderingsanläggning har en högre investeringskostnad och energiförbrukning än en konventionell uppgraderingsanläggning. Om den flytande koldioxiden kan säljas för 1 kr/kg blir dock uppgraderingskostnaderna ungefär lika stora, cirka 1 kr/Nm3 biogas för en anläggning med en storlek på 1000 Nm3/h rå biogas.
Det enklaste sättet att transportera LNG från lokala produktionsplatser till tankstationer är med LNG-trailers. Kostnaden för transport 200 km beräknas för LNG till motsvarande cirka 0,4 kr/Nm3 och för CNG till 2,3 kr/Nm3.
Den producerade och transporterade LNG:n kan tankas i en LCNG-tankstation som antingen LNG eller CNG. Detta gör en LCNG-station mycket flexibel och möjliggör försörjning av både lätt och tung trafik. Det finns tre leverantörer av LCNG-tankstationer idag.
För att ge ett i stort sett rikstäckande alternativ för den tunga trafiken bör 24 LCNG-tankstationer placeras utmed de stora långtradarstråken. Tankstationerna placeras förslagsvis från Malmö i söder till Malmberget i norr.
Investeringskostnaden för en i Sverige utbyggd LCNG-infrastruktur med produktionsanläggningar vid naturgasnätet, LNG-trailers och LCNG-tankstationer skulle bli omkring 250 miljoner kronor. Det motsvarar en specifik investeringskostnad på 0,1 kr/Nm3 LNG.
En sammanfattande slutsats är alltså att LNG från biogas och naturgas skulle kunna ge betydande möjligheter för fordonsgasförsörjningen i Sverige.

Klicka här för att få tillgång till rapporten


TILLBAKA