Miljöaspekter
All mänsklig aktivitet påverkar miljön. Det gäller också användandet av energigaser. Därför är det generellt viktigt att minska energiförbrukningen i samhället och att alltid använda energi effektivt.
När energi behövs är energigaser oftast mycket miljö- och klimatsmarta alternativ. Sveriges riksdag antog 1999 15 miljökvalitetsmål och ett 16:e mål om biologisk mångfald tillkom 2005. Användandet av energigaser istället för t.ex. olja, stenkol och el (räknat som europeisk elmix med stora inslag av kärnkraft och kolkondenskraft) adresserar i större eller mindre omfattning 9 av dessa 16 miljökvalitetsmål i enlighet med nedan (miljökvalitetsmålets nummer anges först).
1. Begränsad klimatpåverkan
Naturgas som ersätter bensin eller diesel minskar koldioxidutsläppen med 20 % främst genom att gasen har ett högre värde på kvoten mellan väte och kol. Biogas från rötning och biometan från förgasning som ersätter naturgas eliminerar helt utsläppen av koldioxid bildad från förbränning av fossila bränslen. Utvinning av deponigas liksom rötning av olika former av avfall (t.ex. matavfall från hushåll, organiskt material i avlopp, gödsel från lantbruk etc.) minskar utsläppen av den potenta klimatgasen metan samtidigt som en energiresurs nyttiggörs och i slutändan förbränns till koldioxid, bildad från ett icke-fossilt bränsle. Gasformiga bränslen medger i många tunga industriprocesser såsom indunstning, torkning, smältning och värmebehandling en effektivare energianvändning och därmed minskade koldioxidutsläpp.
2. Frisk luft
Gasformiga bränslen är särskilt rena från föroreningar och minskar därmed, när de ersätter olja och stenkol (d.v.s. även när de ersätter marginalel, som till stor del utgörs av kolkondenskraft), utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider.
3. Bara naturlig försurning
Gasformiga bränslen är särskilt rena från föroreningar och minskar därmed, när de ersätter olja och stenkol (d.v.s. även när de ersätter marginalel, som till stor del utgörs av kolkondenskraft), utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider.
4. Giftfri miljö
Gasformiga bränslen är särskilt rena från föroreningar och minskar därmed, när de ersätter olja och särskilt stenkol (d.v.s. även när de ersätter marginalel, som till stor del utgörs av kolkondenskraft), utsläppen av kvicksilver men också andra miljöskadliga metallföreningar. Energigas som ersätter el från kärnkraft minskar också utsläppen av miljöskadliga metallföreningar i samband med gruvbrytning av uran. Energigaser innehåller olikt olja/bensin/diesel inte aromatiska kolväten och vid förbränning bildas inte heller karcinogener såsom PAH och/eller partiklar.
5. Skyddande ozonskikt
Gasformiga bränslen är särskilt rena från föroreningar och minskar därmed, när de ersätter olja och stenkol (d.v.s. även när de ersätter marginalel, som till stor del utgörs av kolkondenskraft), utsläppen av lustgas, men också av organiska halogenföreningar. Båda ämnena verkar ozonnedbrytande i stratosfären.
6. Säker strålmiljö
Energigas som ersätter el från kärnkraft minskar samhällets exponering för strålning momentant i samband med uranbrytning och för anställda och entreprenörer vid kärnkraftsanläggningar, men framförallt över tid och i samband med eventuell kärnkraftsolycka.
7. Ingen övergödning
Gasformiga bränslen är jämfört med andra bränslen särskilt homogena och också möjliga att förbränna vid lägre temperatur vilket leder till lägre utsläpp av kväveoxider.
9. Grundvatten av god kvalitet
I samband med läckage kan olja/bensin/diesel rinna ut och riskera att nå och förorena grundvatten. Eventuellt läckage av energigaser kan inte få denna konsekvens, utan energigasen förångas momentant vid läckage och påverkar därför inte grundvattnet.
10. Hav i balans och levande kust och skärgård
I samband med bränsleläckage från fartyg, tankrengörning på fartyg, haveri av oljetankers samt vid användning av 2-takts utombordsmotorer sker utsläpp av olja/bensin/diesel till hav. Motsvarande problem kan inte uppkomma vid användning av energigas, som istället förångas och som inte ger upphov till orena tankar i behov av tankrengörning.
När energi behövs är energigaser oftast mycket miljö- och klimatsmarta alternativ. Sveriges riksdag antog 1999 15 miljökvalitetsmål och ett 16:e mål om biologisk mångfald tillkom 2005. Användandet av energigaser istället för t.ex. olja, stenkol och el (räknat som europeisk elmix med stora inslag av kärnkraft och kolkondenskraft) adresserar i större eller mindre omfattning 9 av dessa 16 miljökvalitetsmål i enlighet med nedan (miljökvalitetsmålets nummer anges först).
1. Begränsad klimatpåverkan
Naturgas som ersätter bensin eller diesel minskar koldioxidutsläppen med 20 % främst genom att gasen har ett högre värde på kvoten mellan väte och kol. Biogas från rötning och biometan från förgasning som ersätter naturgas eliminerar helt utsläppen av koldioxid bildad från förbränning av fossila bränslen. Utvinning av deponigas liksom rötning av olika former av avfall (t.ex. matavfall från hushåll, organiskt material i avlopp, gödsel från lantbruk etc.) minskar utsläppen av den potenta klimatgasen metan samtidigt som en energiresurs nyttiggörs och i slutändan förbränns till koldioxid, bildad från ett icke-fossilt bränsle. Gasformiga bränslen medger i många tunga industriprocesser såsom indunstning, torkning, smältning och värmebehandling en effektivare energianvändning och därmed minskade koldioxidutsläpp.
2. Frisk luft
Gasformiga bränslen är särskilt rena från föroreningar och minskar därmed, när de ersätter olja och stenkol (d.v.s. även när de ersätter marginalel, som till stor del utgörs av kolkondenskraft), utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider.
3. Bara naturlig försurning
Gasformiga bränslen är särskilt rena från föroreningar och minskar därmed, när de ersätter olja och stenkol (d.v.s. även när de ersätter marginalel, som till stor del utgörs av kolkondenskraft), utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider.
4. Giftfri miljö
Gasformiga bränslen är särskilt rena från föroreningar och minskar därmed, när de ersätter olja och särskilt stenkol (d.v.s. även när de ersätter marginalel, som till stor del utgörs av kolkondenskraft), utsläppen av kvicksilver men också andra miljöskadliga metallföreningar. Energigas som ersätter el från kärnkraft minskar också utsläppen av miljöskadliga metallföreningar i samband med gruvbrytning av uran. Energigaser innehåller olikt olja/bensin/diesel inte aromatiska kolväten och vid förbränning bildas inte heller karcinogener såsom PAH och/eller partiklar.
5. Skyddande ozonskikt
Gasformiga bränslen är särskilt rena från föroreningar och minskar därmed, när de ersätter olja och stenkol (d.v.s. även när de ersätter marginalel, som till stor del utgörs av kolkondenskraft), utsläppen av lustgas, men också av organiska halogenföreningar. Båda ämnena verkar ozonnedbrytande i stratosfären.
6. Säker strålmiljö
Energigas som ersätter el från kärnkraft minskar samhällets exponering för strålning momentant i samband med uranbrytning och för anställda och entreprenörer vid kärnkraftsanläggningar, men framförallt över tid och i samband med eventuell kärnkraftsolycka.
7. Ingen övergödning
Gasformiga bränslen är jämfört med andra bränslen särskilt homogena och också möjliga att förbränna vid lägre temperatur vilket leder till lägre utsläpp av kväveoxider.
9. Grundvatten av god kvalitet
I samband med läckage kan olja/bensin/diesel rinna ut och riskera att nå och förorena grundvatten. Eventuellt läckage av energigaser kan inte få denna konsekvens, utan energigasen förångas momentant vid läckage och påverkar därför inte grundvattnet.
10. Hav i balans och levande kust och skärgård
I samband med bränsleläckage från fartyg, tankrengörning på fartyg, haveri av oljetankers samt vid användning av 2-takts utombordsmotorer sker utsläpp av olja/bensin/diesel till hav. Motsvarande problem kan inte uppkomma vid användning av energigas, som istället förångas och som inte ger upphov till orena tankar i behov av tankrengörning.
