Begrepp och förkortningar

Avgasning
Process där organiskt material vid förhöjd temperatur, omkring 1000 °C, bryts ned termiskt (pyrolys) utan lufttillträde. Avgasning av stenkol ger gas av max 40 % av råvarans massa, medan avgasning av biomassa ger gas av upp emot 60 % av råvarans massa. Hög temperatur (omkring 1200 °C) leder till att större kolväten krackas effektivt till mindre kolväten vilka har ett större värmevärde, medan en lägre temperatur (omkring 850 °C) ger en gas med högre andel längre kolväten och därför ett starkare ljussken vid förbränning.

Biogas
Gas erhållen vid rötning, till stor del bestående av metan. I dagligt tal inkluderas också ofta biometan framställd genom förgasning av organiskt material i begreppet biogas.

Bio-LPG
LPG framställd genom hydrering av glycerol erhållen från nedbrytning av organiskt fett. Se även LPG.

Biometan
Metan framställd ur förnybar råvara antingen genom rötning eller genom förgasning och efterföljande metanisering.

Bio-SNG
SNG framställd genom förgasning av biomassa (SNG kan också framställas ur t.ex. stenkol) – kallas också biometan. Se även SNG.

CBG
Compressed Bio Gas. Komprimerad biogas.

CNG
Compressed Natural Gas, Komprimerad naturgas, d.v.s. naturgas som förvaras under högt tryck, t.ex. i gastuber.

DME
Dimetyleter. Gasformig energibärare som kan framställas av syntesgas.

Etanol
Vätskeformig energibärare som kan framställas ur syntesgas, men också på biologisk väg genom fermentation av sockerarter.

Explosionsgränser
Flambarhetsområdet anger de intervall för den blandning av en gas och luft som behövs för att gasen skall antända och brinna vidare. Detta område begränsas av en lägre och en högre explosionsgräns. Vid gaskoncentrationer under den lägre gränsen är koncentrationen gas för låg för att starta en reaktion, och vid koncentrationer över den högre gränsen är koncentrationen av gasen så hög att andelen syre är för låg för att starta en reaktion.

Fordonsgas
Energigas huvudsakligen bestående av metan (omkring 97 %) där fordonsgasbranschen i Sverige gemensamt åtagit sig att minst 50 volymprocent av den gas som säljs på publika tankstationer är framställd av förnybara råvaror. Detta gäller i snitt i Sverige över ett år. Återstoden utgörs av fossil naturgas.

Förgasning 
Process där organiskt material vid förhöjd temperatur får reagera med en kontrollerad mängd oxidationsmedium (t.ex. syre och/eller vattenånga), och därmed i huvudsak omvandlas till kolmonoxid och vätgas. Processen äger vanligen rum nånstans i intervallet 500-1400 °C. Beroende på betingelser vid förgasningen erhålls olika sammansättning på syntesgasen. Som oxidationsmedel kan också koldioxid användas.

Gasol 
Gasol är ett svenskt handelsnamn för ett gasformigt bränsle som består av lätta kolväten som propan och butan.

Gengas
Gengas, kortform för generatorgas, framställd genom avgasning av ved och använd som fordonsbränsle, främst under 2:a världskriget. Gengas består av kvävgas (45–50%), kolmonoxid (17–22 %), vätgas (16–20 %), koldioxid (10–15 %) och metan (2–3 %).

LBG
Liquefied Bio Gas. Vätskeformig biogas.

LFG
Landfill Gas. Deponigas.

LNG
Liquefied Natural Gas, Vätskeformig naturgas. Vid atmosfärstryck kondenserar metan vid –163 °C.

LPG
Liquefied Petroleum Gas, d.v.s. vätskeformig gasol.

Metanol
Vätskeformig energibärare som kan framställas ur syntesgas.

Rötning
Process varvid mikrober utan lufttillträde bryter ner organiskt material. Vid rötning bildas bl.a. metan, men gasen innehåller också andra ämnen.

Skiffergas
Skiffergas (shale gas) är naturgas som är fångad i lager av mineraler i jordskorpan. Skiffergasen kan utvinnas genom att under högt tryck spryta ner vatten, sand och kemikalier i skiffer- och kolskikt (ofta belägna på stort djup) varvid minerallagren spräcks sönder och gasen kan ta sig upp till marken. Utvinningen av skiffergas ökar kraftigt. Särskilt kraftig är ökningen av skiffergasutvinningen i USA.

SNG
Substitute/Synthetic Natural Gas. Substitut för/Syntetisk naturgas, d.v.s. metan framställd genom en kemisk process.

Stadsgas
Stadsgas är ett rörledningsdistribuerad energigas. Historiskt framställdes stadsgas (ursprungligen kallad lysgas) genom avgasning av stenkol, s.k. kolgas. När huvudanvändningen vid sekelskiftet 1900 svängde från belysning till kokning ändrades benämningen från lysgas till kokgas. En typisk sammansättning på stadsgas i en större svensk stad var då 57 % vätgas, 30 % metan, 5,5 % kolmonoxid och 4,0 % kvävgas. Efter övergången till spaltgas med lättbensin som råvara var en typisk sammansättning av stadsgasen väte (51–57 %), metan (27–32 %), koldioxid (9–14 %), kolmonoxid (1,5–3,0 %), luft (0–8 %) samt övriga kolväten (0–2 %). Idag består stadsgas i Sverige av en blandning av metan (53–55 %) och luft (45–47 %), där metanet kommer antingen ifrån naturgas eller biogas.

Stökiometri/Stökiometrisk förbränning
Läran om mängdförhållanden med vilka kemiska ämnen reagerar med varandra. Vid stökiometrisk förbränning motsvarar mängden tillgängligt syre precis den mängd som det teoretiskt går åt för fullständig förbränning av ett visst bränsle. 

Syntesgas
Kallas ibland också syngas. Kolmonoxid och vätgas vanligtvis i förhållandet från 1:1 upp till cirka 1:3. Av syntesgasen kan en mängd olika bränslen framställas, t.ex. metan genom metanisering, metanol eller diesel genom Fischer-Tropsch-processen.

Syntetisk diesel
Vätskeformig energibärare som kan framställas ur syntesgas. Syntetisk diesel kan framställas ur såväl fossil som förnybara råvara.

Värmevärde
Den värme som frigörs vid fullständig förbränning av en specificerad mängd bränsle. Värmevärdet kan räknas fram via reaktionsentalpin för förbränningsreaktionen om man vet det exakta innehållet i gasen. Värmevärdet kan anges som ett undre eller övre värde. I Sverige används normalt det undre, vilket inte inkluderar den latenta värme som finns i eventuell vattenånga.
 
Wobbeindex
Ett mått på värmevärdet, normerat med kvadratroten ur motsvarande relativ densitet. Just kompensationen för relativ densitet gör detta index användbart eftersom gasflöden ofta regleras genom att det passerar genom en öppning eller munstycke. Detta innebär att för varje specifikt munstycke kommer alla gasblandningar med samma Wobbeindex att ge samma mängd värme vid förbränning av gasen, förutsatt oförändrat tryck och temperatur.

Uppgradering
Rening av biometan till sådan kvalitet som motsvarar traditionell naturgas och därmed kan användas tillsammans med detta. Främst koldioxid och svavelföreningar renas bort vid uppgraderingen.