Koldioxidutsläpp
Koldioxid bildas vid förbränning av organiskt material. Utsläppen av koldioxid beror lite förenklat av två faktorer - dels kvoten mellan väte och kol i bränslet och dels av energiinnehållet i bränslet. Ju mer väte bränslet har och ju högre energivärde det har desto mindre koldioxid bildas. I diagrammet nedan har standardentalpier för fullständig förbränning av ett antal olika bränslen använts för att beräkna de relativa koldioxidutsläppen. Diagrammet ska läsas så att om man eldar bensin så att man får en viss energimängd så bildas 100 % koldioxid. Om man istället eldar metan så att exakt samma energimängd frigörs, då bildas istället 76 % koldioxid o.s.v.
Verkligheten är dock mer komplex än så här. Termodynamikens lagar sätter en övre gräns för hur mycket av den vid förbränningen frigjorda energin som kan omvandlas till arbete, d.v.s. t.ex. rörelse hos ett motorfordon. Denna maximala teoretiska verkningsgrad är strax över 70 % för en motor. I praktiken går det dock alls inte att nå sådana nivåer eftersom förluster uppkommer i olika delar av konstruktionerna. Därtill följer olika motorkonstruktioner olika termodynamiska cykler, som var och en också har en övre teoretisk verkningsgrad som t.ex. beror av vilket tryck förbränningen sker under. I praktiken har en bensinmotor (som använder sig av Otto-cykeln) en verkningsgrad på ca 35 % och en dieselmotor en verkningsgrad på ca 45 %.
Ytterligare en aspekt på koldioxidutsläpp utgörs av utsläppen som uppkommer vid energibärarens framställning.
Verkligheten är dock mer komplex än så här. Termodynamikens lagar sätter en övre gräns för hur mycket av den vid förbränningen frigjorda energin som kan omvandlas till arbete, d.v.s. t.ex. rörelse hos ett motorfordon. Denna maximala teoretiska verkningsgrad är strax över 70 % för en motor. I praktiken går det dock alls inte att nå sådana nivåer eftersom förluster uppkommer i olika delar av konstruktionerna. Därtill följer olika motorkonstruktioner olika termodynamiska cykler, som var och en också har en övre teoretisk verkningsgrad som t.ex. beror av vilket tryck förbränningen sker under. I praktiken har en bensinmotor (som använder sig av Otto-cykeln) en verkningsgrad på ca 35 % och en dieselmotor en verkningsgrad på ca 45 %.
Ytterligare en aspekt på koldioxidutsläpp utgörs av utsläppen som uppkommer vid energibärarens framställning.
